Hannaschott

Nu har jag vart dålig på att blogga igen. Igår åkte jag, My och Michaela på roadtrip till Uddevalla. Det är väldigt trevligt i Uddevalla fast jag hittar ingenstans. Vi hämtade upp Erika och drog ut till torp. Applåd till My som körde brum brum bilden så bra. När man såg henne sitta där blev man ännu sugnare på körkortet själv. På torp shoppade jag inte mycket förtom massa mat. Sedan drog vi till Erikas lägenhet och lagade tacos, mycket gott. Sedan när My och Micahela skulle dra sig hemmåt så fick vi för oss att vi skulle ut och gå. Eller jag vill väl gå sådär mycket vid 12 på kvällen men vi gick i alla fall och efter 40 min vandranade hamnade vi på någon fest och jag kände typ inte en människa. I alla fall är jag skit trött nu för jag som inte mycket i natt. Jag måste sova nu innan jag ska på bio. Kanske berättar mer om mitt liv någon gång när mina ögon inte går ihop så jag knappt vet vad jag skriver.  

Det är sällan jag klagar så mycket som när jag har träningsäerk. Mest när jag har träningsvärk i magen för då blir det problm när jag skattar och det är något jag göra ofta! Idag har jag träningsvärk i armarna. Jag var på ki boxing i 90 min igår, jag ni läste rätt 90 min. Det var gött att slå av sig lite agressioner men jävlar vilken träningsvärk man fick. Eftersom jag Frida, Martina och Linnéa Nylén har börjat med vårat nya träningsliv idag var det bara att ge sig iväg till friskis igen. Vi gick på skivstång/kondition och det var inte det bästa när man redan hade träningsvärk i armarna. Just nu pulserar de i hela armarna och det känns som de växer till dubbel storlek.

Vi har träningsmånad nu och vi ska träna 5/ggr vecka så det är bara att pallra sig iväg till fotbollsträningen imorgon igen.

Dagens ord är klämkäck (staving?) jag tycker alla ledare på friskis är så klämkäcka och jag orkar inte med dem, måste de vara så övernaturligt starka och glada varje dag?

Idag har jag änligen efter att ha haft tyget hemma i mer än ett halvår sytt min kjol! Jag känner mig så himla duktig fast den är jätte ful. Det var faktiskt roligt att sy för man kunde bryta mot alla regler som man var tvungen att följa på grundskolan. Ibland hörde jag hur Ingers röst ekade i huvudet men jag bytte genst ut den mot Hanna är bäst tankar. Jag prickade inte av på arbetsbeskrivningen, jag sydde med olika färger på över och undertråd för jag orkade inte spola, jag klippte aldrig av några trådar då den ser ut som en enda stor trådboll. Och jag struntade fullständigt i att sprätta och sy om när det blev fel. Min kjol är inte den bästa världen har sett men den är hemmagjord och jag är stolt över den!  

Proceduren med denna kjol har vart lång, så ni kan ju förstå att jag är lättad nu när den är klar. Tyget och resåren köptes i juni eller något, i augusti köpte jag tygpennor så jag kunde klippa ut tyget. I september eller nått började jag sy på kjolen men jag kom inte längre än att testa på provlappar (där lyssnade jag på Inger i alla fall) för sedan lade symskinen av. Efter mycket trixande med den lagade tekniska Hanna den. Men då hade den blåa tråden tagit slut, det inhandlades ny i november. Nu är det januari och den är klar. Men ful. Men jag är glad ändå.

Therese har hittat på att vi ska laga crepes, det är alldeles för svårt för oss men vi kämpar på. Eller de kämpar på jag sitter och kollar på och ger tips som man kan göra när man lagar pannkakor. Det ser sådär ut men vi överlever nog.

Idag har det vart en bra dag! Matten kändes faktiskt ganska bra och det kan ju inte blir så mycket värre resultat än det har vart innan. Så jag är glad. Vi slutade skolan efter provet! Typ vid tio! Jätte bra! Så jag åkte hem, eller först köpte jag och Linnea massa godis för att fira att vi slutade tidigt. När jag kom hem la jag mig vid tvn och fastnade där en stund. Sedan skulle jag göra lunch, jag gör alltid korv och makaroner eller kötbullar och makaroner till lunch så idag när jag hade tid tänkte jag göra nått annat. Så jag tittade lite på recept på internet och hittade att man kunde göra pizza med bakpulver. Perfa, tänkte jag och satte igång. Degen var jättelätt att göra och jag improviserade riktigt bra vad jag skulle ha på. Skinka, champinjoner, tomater och vitlök. Mumma. Det luktade jättegott och den blev perfekt brun. Men den smakade äckligt. Botten var som två år gamla småkakor och fyllningen smakade ketchup. Jag blev sur och slängde den. Den räddande ängeln var efter en stund Nylén som föreslog att vi skulle laga mat hos henne. Tacopaj blev det och god var den.

Nu skriver jag ju bara vad jag har gjort ändå. Jag har kommit på att innan jag börjar blogga måste jag komma på vem jag skriver till och vad den ska få ut av min text. Denna text skulle varna tjejer för att inte göra samma misstag som jag har gjort idag men jag kommer aldrig till sak.

Såhär var det. När jag kom hem från träningen duschade jag. Jag fick den briljanta idén att raka benen eftersom jag inte har gjort de på länge och jag ser ut som en apa. Detta skulle jag inte gjort. Jag fick för mig att testa några engångsrakyvlar som mamma har köpt. Det var inte samma sak som de jag brukar raka med vill jag säga. Jag skar mig som fasen ett stort jack blev det. Vattnet längs mitt ben färgades rött och det sved till. FAAAAAAAAN.  Jag bestämmer mig för att skita i resten av benen och går ur duschen. Då ser jag att det forsar blod nedför mitt ben. Golvet blir rött och jag skydar mig att torka benet och golvet. Grejen är den att det slutar aldrig blöda. Ett tag tror jag typ att jag ska dö av blodförlust. Jag sätter på ett plåster men det rinner ut ändå! Nu har det slutat och jag lever! Men slutsatsen och det jag ville säga med denna text är: använd ej engångsrakhylar, de är vassa och omiljövänliga!

Hur ska man kunna ränka matte när det finns så mycket annat roligt i livet att göra! Så till exempel kolla på semester svenskar, prata i telefonen, läsa manus, kolla på lite andra roliga saker jag inte visste fanns i mitt rum, klia sig i huvudet, läsa inledningen i matteboken (visste ni att den är ganska intessant?), kolla dåliga och bra bloggar, läsa brors spanskabok, rita på musmattan och nu kommer jag till en annan grej jag kan göra för att slippa matten, blogga! Herregud vilken lång mening. Aja baja hade Jan sagt.

Idag har jag upptäckt skype! Tänk att det har funnits utan att jag har vetat hur bra det egentligen var! Jag vill hissa det!

När man har hissat något måste man ju dissa också. Hm kommer inte på något för jag är positiva Hanna idag. Jo! Jag vill dissa att de har tagit bort extra engelskan, inkompetenta jävlar!

- NEEEEEJ
- JAAAAAAAAA
- Fy fan vad bra!

Hörs det nerifrån TV:n, det är nämligen VM i handboll och allt som har med sport att göra ska ses med engagemang tycker min pappa och bror. Jag tittar lite halvt samtidigt som jag pluggar matte. Jag har gett upp nu för jag fattar ändå ingenting. Hur som helst så sitter jag på ovanvåningen och tittar och de där nere. Det som är ganska kul är att det är en fördröjning på ca 4 sekunder på den TV:n där nere. Detta betyder att jag får se allt innan de gör! Så varje gång svenskarna gör mål sitter jag och väntar på skriken nedifrån. Jag känner lite för att ropa ner och säga vad som händer innan de får se det.

För några år sedan hade jag inte hade insett att det var fördröjnng på TV:n där nere. Det var final i hockey mellan frölunda och färjestad tror jag det var. Pappa och bror är stora frölundafans och satt bänkade. Det blev till sist förlängning och den som gjorde mål vann. Jag satt uppe och kollade för jag orkade inte med deras tjo och tjim. Jag ser hur pucken glider in i färjestads mål och jag förväntar mig världens vrål. Det kommer inte. Jag tänker att nu har de svimmat när nere. Jag trodde det altså på riktigt. Eller så gråter de. Det var ungefär så långt jag han tänka för sedan kom det. 
- JAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA! 
Jag kan riktigt se framför mig hur de båda har flugit upp ur soffan och står med båda nävarna i luften. Suck.

Nu har sverige vunnit i alla fall, det var skönt för husefriden!

Jag måste blogga om två saker som inte handlar om vad jag har gjort i helgen.

1. Hans af clas finns på youtube! Alla måste höra det, de är typ det roligaste någonsin. Ta bion och sexualdebut.

2. Jag är jätte upprörd! Gömda min bästa bok någonsin och nu håller de på att kritisera den. Alla som inte har sett det måste de debatt som gick i tisdags. Det finns på svt.se så att man kan se det igen. Mannen med de mörka ögonen var där och några andra knäppa kärringar. Jag hejer på Liza!

Denna helg har vart hektisk men jag gillar´t!

På fredagen packade min kära bror ner datorn i påsar och tog med den till nån annan datanörd och lana. Detta ledde ju till att jag inte hade någon dator. Vi skulle planera våran resa till någonstans i världen och det gick ju inte utan en dator. Så Martina fick ta med sig sin bärbara och runt den trängdes vi 8 pers. Jag var inte jätte engagerad utan gjorde säkert nått annat skoj så när alla gick så hade inte ens jag sett hotellet vi nog ska till. Men nu har jag gjort det. DET ÄR I TURKIET! Hoppas du blir glad nu Emilia! Jag är lite emot det men jag överlever nog. Om man ska resa behöver man ett jobb så denna förmiddag har jag skrivit ett CV. Det går sådär.

Igår spelade vi cup i Uddevalla och det gick väll sådär. Nu har jag ju bara skrivit vad jag har gjort ändå. Jag skulle ju sluta med det. Nu när jag ändå har börjat så får jag väll fortsätta. Efter cupen åt fettobarnen donken och Linnea och Martina gick ur godis och kakförbudet. Det var det bästa de har gjort tror jag. Sen gick jag till Erika och kollade handbolls VM. Svenskarna vann ju rätt stort.

Detta var mitt sista tråkiga inlägg någonsin. Hellre inga inlägg än tråkiga. Eller vad tycker ni?

Vad pratar du om?
- En fisk

Denna dag har vart helt knäpp. Först försov jag mig och det var rätt gött men paniken man får när man inser att man kommer komma sent är inte lika härlig. Sedan åkte jag till skolan och han med att vara där i ca tio min då jag kom på att jag känner mig sjuk. När jag kom på det så blev jag dödsjuk i rasande takt. Det tog bara några minuter så var jag helt kallsvettig, svimmfärdig och behövde spy. Jag fick ringa mamma för jag klarade inte ens av att ta bussen hem. När jag kom hem la jag mig och sov i en timme och när jag vaknar upp är jag helt frisk igen. Så jäkla konstigt!

Sedan gjorde jag stuvade mackaroner på det sättet Linnea Nylén alltis tjatar om. Det gick skit allt brändes fast och de blev jätte äckliga. Då blev jag ledsen, så då gav jag upp mitt godisförbud och drog i mig en kexchoklad size big. Nu är jag glad som aldrig förr!

Det finns så många bra bloggar att läsa så jag hinner inte ens att skriva i min egen. Om en halvtimme har jag tänkt att kolla på semestersvenskar för det känns som det kan vara ett bra program för mig!

Jag har klarat av tre dagar av två veckor att inte äta något godis, chips eller kakor. Det finns massa andra regler också men de skiter jag i. Jag och Linnea har kommit på ett nytt gott alternativ till godis. Sådanna där knäckebröd med färskost som man köper i gröna paket. Jättegott! Jag har funderat på om man kan göra sånna själv som budgetalternativ. Eller om man inte har sånna hemma. Jag kom på att man kanske kan ta philadelphiaost och lägga emellan knäckebröd. Men hur ska man kunna dela dem på längden? Det känns som de kommer gå av på mitten om man tar en såg!

 Kanonbra är dem i alla fall!

Guldbaggegalan var faktiskt ovanligt bra idag. Jag ville att Patrik 1,5 skulle vinna men icke sa nicke. Björn Gustavsson var bäst som vanligt! Maria Lundqvist tal var också jätte bra! Tummen upp för det.

Jag har snott Louises mening i rubriken, men jag tycker det är så roligt när hon säger det så jag hoppas att det är okej! Vi har fått ett samhällsproblem här i Björndalen! Tidningen har börjat komma senare på morgonen så min pappa har redan åkt till jobbet när den kommer. Då blir det ju lätt så att den inte ligger på frukostbordet när jag kommer ned. Det blir ju stora samhällsproblem för mig eftersom jag då inte får veta vard som händer i samhället och får heller aldrig tillfälle att andra på det! Skärpning posten!

Idag har jag tagit det väldigt lungt, var en sväng på överby och handlade mat. Det brukar inte vara så ofta jag hinner följa med och göra det. Det bästa är ju att man får god mat i ungefär en vecka frammåt när man följer med och handlar. Lätt värt det!

Lite ångestladdat är det att börja skolan imorgon. Jag gillar ju skolan men inte på morgonarna. Det verkar som hela världen har sovmorgon utom vi. Engelska också på mogonen, inte favoritämnet precis. Om jag får klaga lite mer måste jag ta en tidigare buss imorgon för jag måste hinna köpa busskort på tidpunkten innan skolan börjar. Det är ju så bra att västtrafik som vi älskar så mycket har tagit bort att man kan fylla på periodkorten på bussen. Så jag behöver gå upp en kvart för tidigt. BLÄ! Plus att jag måste betala resan till stan!

Jag har fortsatt mitt hurtiga liv fast jag inte ens hade det som nyårslöfte. jag hade tänkt att blogga om nyårslöften i början av året förresten men det har inte hunnits med. Jag HATAR nyårslöften. Jag ska aldrig mer ha några löften bara att fortsätta rocka. Tillbaka till träningen. Jag och Nylén gymmade. Det var bra.

Det var kul igår förresten, men Linnea Hed fuskar på spel så jag blir ännu mer rädd för henne än vad jag var innan. Man får satsa på att vara i samma lag som henne varje gång nästa gång man spelar.

Idag har jag kollat massa fotboll i Älvhögsborg. Vem är intresserad? Ingen antagligen men jag har inget bättre för mig just nu. Men det var rätt kul och kolla fotboll. Jag och Kajsa var hurtbullar och gick dit och hem. Jag föstår inte vad som har hänt med oss men det är postivit. Snart kanske jag till och med kan sluta med godis. Tummen upp för långpromenader! Nu ska jag snart till Linnea Nylén och äta tacos och andra trevliga aktiviteter. Mer om det senare, om jag orkar.

Jag hoppas inte ni har glömt att det är min namsdag idag. Grattis till mig!

Jag är fortfarande inte frisk och vi alla är väldigt ledsna över detta. Idag trotsade jag ändå förkylningen och åkte skridskor. Först så gick jag och Kajsa ända bort till slättbergsbanan och det är en rejäl promenad vill jag säga. De andra hade tränigsverk från gårdagen men jag eftersom jag inte spelade fick jag låtas att jag hade träningsverk för att jag ville ha nått att skylla på för att jag var så dålig på skridskor. Jag är verkligen pinsamt dålig, bambi på hal is skulle kunna beskriva det. Det pinsamma är att jag har spelat bandy i ett år och jag kan ändå knappt komma frammåt på mina hockeyrör. Klara var jätte duktig och hon och Sofia utklassade mig, Kajsa och Nanna på bandyn. Pinsamt när vi var tre och jag har faktiskt inget att skylla på. Men vi hade kul i alla fall!

Bandyapplåd för oss!

Idag har jag vart på cup hela dagen på Älvhögsborg, jag ursäktar så mycket att jag inte har bloggat idag. Det gick faktiskt ganska bra för vårat lag för ovanligthetens skull. Vi gick i alla fall vidare även om det inte gick så bra sen. Jag var glad ändå! Bra gjort ni som var med!

Jag borde byta namn på min blogg till klanthanna eller något. Det går inte en dag utan att jag försätter mig i en väldigt pinsam situation på grund av min klantighet.

Idag var jag och pappa ute och övningskörde. Det gick faktiskt jättebra och jag klarade mig utan några kärringstopp tills..

Vi kom till NÄL rondellen. Ni vet den som det är massor av bilar i hela tiden. Så var det också denna lördagförmidda såhär i rea tider. Jag får stå och vänta på och komma i i rondellen hur länga som hest. Kön efter mig bara växer och när jag tillslut ser en lucka så får jag kärringstopp. Jag känner bara hur alla stirrar på mig och ännu några bilar kör förbi i rondellen. Jag han ju rulla ut en bit i den förra gången så jag står nästan i den men bilarna envisas ändå med att köra förbi. Okej jag startar och bilen, i med kopplingen och fort iväg tänkte jag. Det låter nu som hela bilen gråter av förtivlan och den vägrar att starta, nu står jag bokstavligt talat i rondellen och alla stirrar på mig och biljäveln startar inte. Jag börjar nästan gråta av panik men gud var nog med och hjälpte mig lite för som ett mirakel kom jag iväg efter det. 

Ni som förväntar er att jag ska stå där med mitt körkort i handen 13 februari - hoppas inte för mycket!

Ända sedan jag skapade denna blogg har jag tänkt att på nyårsafton ska jag skriva en riktigt bra nyårskrönika. Jag känner att jag har inte den bästa inspirationen idag men jag ska försöka. Jag känner redan från början att den kommer bli oseriös, men jag ska göra mitt bästa!

2008, ett år där ekonomin i hela världen har varit botten
men Hannas humör har varit toppen

Med ett leénde och glimten i ögat har hon charmat alla
även under de mörka vintermånaderna när nätterna har vart kalla

HAHA jag är så jävla patetiskt dålig så jag sitter här i min ensamhet och skrattar åt mina egna dåliga rim. Seriöst nu!

2008 har vart det bästa året i mitt liv. Början på året tillbringade jag i Vietnamlandet och det var gött som aldrig förr. Jag längtar tillbaka så himla mycket. Det kan man säga var en bra start på året.

Sedan när jag kom hem fick jag blimtarmsinflamation och det kan man ju säga var ett allt annat än trevlig upplevelse. Men det är ju bra att ha testat på det också. Och nu är den väck, puts, gone förevligt. Efter det så längtade jag efter skolan så himla mycket och det var nog där när jag låg i en äcklig sjukhussäng jag insåg att jag älskar skolan. Sedan dess så har man ju blivit kallad för fjäskis några gånger men det överlever jag.

På sportlovet hade vi en underbar vecka i Österike. Mycket wurst mit pommes blev det. Och vet ni vad det bästa är? Att jvi ska dit iår igen! Tummen upp för det.

Resten av våren var väll ganska smärtfri tror jag. Har nog försökt förtränga den tiden eftersom vi hade så mycket i skolan, men vi överlevde det också!

Sommaren 2008 helt wounderbar! Sol, bad, 4H, fröknarna F, sommarjobbet, kusten, gaddis, allt!

Hösten började bra och jag fick nya håltimmes kompisar! Det var nog det bästa jag har gjort! Haha (jag retas lite med dig bara Linnea, du är också bäst.) Men allvarligt så är de ett skönt gäng och jag trivs att var med olika människor. Lika kan man ju knappast kalla några där i alla fall. Jag och Emilia har hösten 2008 börjat vårat liv som blivande kariärrskvinnor det är nog verkligen det bästa jag har gjort.

Framför allt är ju året 2008 året Hanna startade denna fantastiska blogg och det är ju helt underbart! Vad vore livet utan samhällsproblem och klantiga försök till att lyckas? Ingenting.