Hannaschott

Idag har det vart en bra dag! Matten kändes faktiskt ganska bra och det kan ju inte blir så mycket värre resultat än det har vart innan. Så jag är glad. Vi slutade skolan efter provet! Typ vid tio! Jätte bra! Så jag åkte hem, eller först köpte jag och Linnea massa godis för att fira att vi slutade tidigt. När jag kom hem la jag mig vid tvn och fastnade där en stund. Sedan skulle jag göra lunch, jag gör alltid korv och makaroner eller kötbullar och makaroner till lunch så idag när jag hade tid tänkte jag göra nått annat. Så jag tittade lite på recept på internet och hittade att man kunde göra pizza med bakpulver. Perfa, tänkte jag och satte igång. Degen var jättelätt att göra och jag improviserade riktigt bra vad jag skulle ha på. Skinka, champinjoner, tomater och vitlök. Mumma. Det luktade jättegott och den blev perfekt brun. Men den smakade äckligt. Botten var som två år gamla småkakor och fyllningen smakade ketchup. Jag blev sur och slängde den. Den räddande ängeln var efter en stund Nylén som föreslog att vi skulle laga mat hos henne. Tacopaj blev det och god var den.

Nu skriver jag ju bara vad jag har gjort ändå. Jag har kommit på att innan jag börjar blogga måste jag komma på vem jag skriver till och vad den ska få ut av min text. Denna text skulle varna tjejer för att inte göra samma misstag som jag har gjort idag men jag kommer aldrig till sak.

Såhär var det. När jag kom hem från träningen duschade jag. Jag fick den briljanta idén att raka benen eftersom jag inte har gjort de på länge och jag ser ut som en apa. Detta skulle jag inte gjort. Jag fick för mig att testa några engångsrakyvlar som mamma har köpt. Det var inte samma sak som de jag brukar raka med vill jag säga. Jag skar mig som fasen ett stort jack blev det. Vattnet längs mitt ben färgades rött och det sved till. FAAAAAAAAN.  Jag bestämmer mig för att skita i resten av benen och går ur duschen. Då ser jag att det forsar blod nedför mitt ben. Golvet blir rött och jag skydar mig att torka benet och golvet. Grejen är den att det slutar aldrig blöda. Ett tag tror jag typ att jag ska dö av blodförlust. Jag sätter på ett plåster men det rinner ut ändå! Nu har det slutat och jag lever! Men slutsatsen och det jag ville säga med denna text är: använd ej engångsrakhylar, de är vassa och omiljövänliga!